»Angleščina je predmet, ki se ga moraš naučiti sam/-a«: moč in identiteta učenca v programu seznanjanja z jeziki na Švedskem

  • Jenny Bergström Umeå University, Umeå, Sweden
Ključne besede: učenje in poučevanje angleščine, jezikovna ideologija, identiteta učenca, program seznanjanja z jeziki, moč

Povzetek

Članek raziskuje poglede učencev na učenje angleškega jezika v povezavi s programom seznanjanja z jeziki na Švedskem, ki je individualni prehodni program za na novo prispele priseljence; prizadeva si za hiter prehod mladostnikov v nadaljnje izobraževanje ali na trg dela. Visoko znanje angleščine je v švedski družbi ključnega pomena, nezadostno znanje angleščine pa lahko povzroči negativne dolgoročne posledice za posameznike in družbo, kar se tiče neenakosti. Uporabljena metodologija temelji na jezikovni etnografiji, podatki za ta članek pa so črpani iz osmih polstrukturiranih intervjujev z učenci, ki so vključeni v program na eni šoli. Za analizo moči in konstrukcije jezikovnih ideologij, povezanih z večjezičnim poukom angleščine v razredu in identiteto učenca, so uporabljeni foucaultovski vidiki. Izsledki kažejo, da se o pomenu znanja angleščine za uspešen prehod v izobraževanje iz programa seznanjanja z jeziki učence le redko obvešča. Poleg tega pomanjkanje informacij o pravici do izobraževalne podpore omejuje dostop študentov do enakih izobraževalnih možnosti, angleščino pa potisne v položaj predmeta z nižjo stopnjo pomembnosti znotraj organizacije. Izsledki kažejo tudi, da enojezične norme in jezikovne hierarhije omejujejo možnosti študentov za uporabo svojega prvega jezika pri učenju angleščine.

Prenosi

Podatki o prenosih še niso na voljo.

Literatura

All European Academies. (2017). The European code of conduct for research integrity. Revised edition. ALLEA - All European Academies. https://www.allea.org/wp-content/uploads/2017/05/ALLEA-European-Code-of-Conduct-for-Research-Integrity-2017.pdf

Berggren, J., Torpsten, A.-C., & Järkestig Berggren, U. (2021). Education is my passport: experiences of institutional obstacles among immigrant youth in the Swedish upper secondary educational system. Journal of Youth Studies, 24(3), 340–354. https://doi.org/10.1080/13676261.2020.1728239

Bergström, J. (2024). English as a gatekeeper: Power through discourses in a Language Introduction Program. Apples - Journal of Applied Language Studies, 18(1), 21–44. https://doi.org/10.47862/apples.136066

Bergström, J., Jonsson, C., & Norlund Shaswar, A. (2024). ‘English is not really a subject’: Language ideologies and language learning in an introduction program. TESOL Quarterly. https://doi.org/10.1002/tesq.3355

Block, D. (2009). Second language identities. Continuum. https://doi.org/10.5040/9781474212342

Bomström Aho, E. (2023). Villkor för lärande: Utbildning på språkintroduktionsprogrammet ur läraroch elevperspektiv [Conditions for learning: Education in The language introduction program from teachers’ and students’ perspectives] [Doctoral dissertation, Högskolan Dalarna]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Adu-45933

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Braun, V., & Clarke, V. (2019). Reflecting on reflexive thematic analysis. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 11(4), 589–597. https://doi.org/10.1080/2159676X.2019.1628806

Copland, F., & Creese, A. (2015). Linguistic ethnography: Collecting, analysing and presenting data. SAGE Publications.

Council of Europe. (2020). Common European framework of reference for language - Learning, teaching, assessment. Council of Europe. https://rm.coe.int/common-european-framework-of-reference-for-languages-learning-teaching/16809ea0d4

Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy: Bilingual children in the crossfire. Multilingual Matters Ltd.

Cunningham, U. (2023). Språk och lärande i engelska [Language and learning in English]. In Å. Wedin (Ed.), Språk, lärande och undervisning: om nyanlända ungdomar på Språkintroduktion (pp. 175-194). Studentlitteratur.

Dahl, A., & Krulatz, A. (2016). Engelsk som tredjespråk: Har lærere kompetanse til å støtte flerspråklighet? [English as a third language: Do teachers have the competence to support multilingualism?]. Acta didactica Norge, 10(1), 1-18. https://doi.org/10.5617/adno.2397

Foucault, M. (1971). Order of discourse - inaugural lecture delivered at the Collège de France. Sage. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/053901847101000201

Foucault, M. (1997). The punitive society. In P. Rabinow (Ed.), Essential works of Foucault, 1954-1984: Vol 1, Ethics: subjectivity and truth (pp. 23-38). New Press.

Foucault, M. (2002). The subject and power. In J. D. Faubion (Ed.), The essential works of Michel Foucault, 1954-1984: Vol 3, Power (pp. 326-348). Penguin Books.

Foucault, M. (2017). Disciplin [Discipline]. In C. G. Bjurström (Ed.), Övervakning och straff: Fängelsets födelse [Dicipline and punishment: The birth of the prison] (pp. 173-288). Arkiv förslag.

Gershon, I. (2018). Employing the CEO of Me, Inc.: US corporate hiring in a neoliberal age. American Ethnologist, 45, 173–185. https://doi.org/10.1111/amet.12630

Gheitasi, P., Lindgren, E., & Enever, J. (2022). The dynamics of foreign language values in Sweden: a social history. Center for Educational Policy Studies Journal, 12(1), 125–146. https://doi.org/10.26529/cepsj.758

Gogolin, I. (2013). The ‘monolingual habitus’ as the common feature in teaching in the language of the majority in different countries. Per linguam: a journal of language learning, 13(2), 38-49. https://doi.org/10.5785/13-2-187

Gynne, A. (2019). ‘English or Swedish please, no Dari!’ – (trans)languaging and language policing in upper secondary school’s language introduction programme in Sweden. Classroom Discourse, 10(3- 4), 347–368. https://doi.org/10.1080/19463014.2019.1628791

Iversen, J. (2017). The Role of Minority Students’ L1 when Learning English. Nordic Journal of Modern Language Methodology, 5(1). https://doi.org/10.46364/njmlm.v5i1.376

Kalaja, P., & Pitkänen-Huhta, A. (2020). Raising awareness of multilingualism as lived - in the context of teaching English as a foreign language. Language and intercultural communication, 20(4), 340–355. https://doi.org/10.1080/14708477.2020.1786918

Kanno, Y., & Cromley, J. G. (2013). English Language Learners’ Access to and Attainment in Postsecondary Education. TESOL Quarterly, 47(1), 89–121. https://doi.org/10.1002/tesq.49

Kanno, Y., & Kangas, S. E. N. (2014). ‘I’m not going to be, like, for the AP’: English language learners’ limited access to advanced college-preparatory courses in high school. American Educational Research Journal, 51(5), 848–878. https://doi.org/10.3102/0002831214544716

Källkvist, M., Gyllstad, H., Sandlund, E., & Sundqvist, P. (2022). Towards an In-depth understanding of English-Swedish translanguaging pedagogy in multilingual EFL Classrooms. HumaNetten, 48, 138–167. https://doi.org/10.15626/hn.20224807

Lillis, T. (2008). Ethnography as method, methodology, and ‘deep theorizing’: Closing the gap between text and context in academic writing research. Written Communication, 25(3), 353–388. https://doi.org/10.1177/0741088308319229

Nilsson Folke, J. (2017). Lived transitions: experiences of learning and inclusion among newly arrived students [Doctoral dissertation, Stockholm University]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Asu%3Adiva-136353

Norton, B. (2013). Identity and language learning: Extending the conversation (2nd ed.). Multilingual Matters.

Nuottaniemi, A. (2023). Flerspråkighetens gränser: språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid [The limits of multilingualism: Language didactics on (un)equal grounds in the age of migration] [Doctoral dissertation, Umeå University]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Aumu%3Adiva-203888

Petersen, E. (2020). Making sense of ‘Bad English’: An introduction to language attitudes and ideologies. Routledge.

Peterson, E., Fägersten, K. B., Hiss, F., & Strang, J. (2024). English in the Nordic countries: An introduction. Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003272687-1

Pitkänen-Huhta, A. (2019). Multilingualism in (foreign) language teaching and learning. In G. Barkhuizen (Ed.), Qualitative Research Topics in Language Teacher Education (pp. 137–142). Routledge.

Surkalovic, D. (2014). Forbereder grunnskolelærerutdanningen engelsklærere for undervisning i engelsk som tredjespråk i Norge? [Does primary teacher education prepare English teachers for teaching English as a third language in Norway?]. Acta didactica Norge, 8(2), 6, 1–17. https://doi.org/10.5617/adno.1129

Swedish Education Act. (2010). SFS:2010:800. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/

Swedish National Agency of Education (SNAE). (2013). Introduktionsprogrammet Språkintroduktion. [The Language Introduction Program]. Swedish National Agency of Education (SNAE). https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65a927/

Swedish National Agency of Education (SNAE). (2020). Transspråkande i ett flerspråkigt och interkulturellt klassrum. [Translanguaging in a multilingual and intercultural classroom]. Swedish National Agency of Education (SNAE). https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR165888

Swedish National Agency of Education (SNAE). (2021). Utbildningsguiden universitet och högskola. [Education guide for university and college]. Swedish National Agency of Education. https://utbildningsguiden.skolverket.se/utbildning-for-vuxna/olika-utbildningsformer-for-vuxna/universitet-och-hogskola

Swedish National Agency of Education (SNAE). (2022a). Curriculum for the compulsory school, preschool class and school-age educare. Swedish National Agency of Education. http://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2024/curriculum-for-compulsory-school-preschool-class-and-school-age-educare---lgr22

Swedish National Agency of Education (SNAE). (2022b). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska - grundskolan. [Comments for the syllabus in English for the compulsory school]. Swedish National Agency of Education (SNAE). https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2022/kommentarmaterial-till-kursplanen-i-engelska---grundskolan

The Swedish Research Council. (2017). God forskningssed. [Good research ethics]. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

The Upper-secondary school Act. (2017). SFS:2017:353. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017353-om-uppehallstillstand-for_sfs-2017-353/

Tholin, J. (2014). ‘Swedishness’ as a norm for learners of English in Swedish schools: A study of national and local objectives and criteria in compulsory schools. Scandinavian Journal of Educational Research, 58(3), 253–268. https://doi10.1080/00313831.2012.725096

Wedin, Å. (2021). Positioning of the recently arrived student: a discourse analysis of Sweden’s Language Introduction Programme. Journal of Multicultural Discourses, 16(1), 69–86. https://doi.org/10.1080/17447143.2021.1913174

Wollard, K. A., & Schieffelin, B. B. (1994). Language ideology. Annual Review Of Anthropology, 23(1), 55–82. https://doi.org/10.1146/annurev.an.23.100194.000415

Objavljeno
2024-09-24
Kako citirati
Bergström, J. (2024). »Angleščina je predmet, ki se ga moraš naučiti sam/-a«: moč in identiteta učenca v programu seznanjanja z jeziki na Švedskem. Revija Centra Za študij Edukacijskih Strategij , 14(3), 67–88. https://doi.org/10.26529/cepsj.1821